Jag på färjan från Helsingborg mot Helsingör. Båtarna gick varje halvtimme och det tog 20 minuter för överfarten. Knappast aktuellt att hinna få i sig frukost.
Här är det väntan på att få gå ombord på färjan mellan Rödbyhamn till Puttgarden. Det tog drygt två timmar
att resa de 20 milen mellan Helsingör och Rödby.
att resa de 20 milen mellan Helsingör och Rödby.
Vid våra rastplatser fick man passa på att göra sina behov. En pisspaus i det gröna.
Efter att ätit brunch åkte vi till Goffert Stadium där vi genomförde först genrep för att sedan delta i den magnifika invigningen. Vädret varierade med sol och regn.
Några av åldermännen ur Hemvärnets musikkår i Östergötland. Dom var pigga och på alerten under hela resan.
Att vi har duktiga musiker som övar och spelar på olika konserter är positivt för alla och envar.
Här lyssnar vår musikkår på andra musikkårer som deltog i Holland.
I samband med spelningarna visades både den svenska flaggan och Livgrenadjärregementets fana upp för åskådarna.
Förberedelser inne i öltältet på camp Heumensoord. Här kom musikkåren att spela upp för den svenska kontingenten. Förstår nu att musiken för den stora allmänheten är blåsorkestern.
Måndagskvällens konsert i Wijchen. Här kom både kanadensarnas och de engelska musikkårerna att verka som förband till Östgöta hemvärnsmusikkår.
Band of the Royal Electrical and Mechanical Engineers underhåller publiken i Wijchen.
Björn Sunnerstam och vår tolk Annemicke Sturtz kopplar av med en öl.
Att underhålla de som marscherade var tacksamt. Många av dem stämde upp i sång när de fick höra kända melodier som ljöd från musikkåren.
Det kom tusentals av deltagarna i Nijmegenmarschen mot vår spelplats, ibland blev det trångt om utrymme för musikanterna.
Det blev också besök från någon uttröttad marschdeltagare.
Vi passade också på att besöka en krigskyrkogård i Hartenstein där över 1,750 dödade ur 1st Airborne Division och drygt 70 polska soldater var begravda.
Här spelas det upp för de marscherande i den lilla byn Elst.
En av marschdagarna kom musikkåren som enda kår att spela inne i Nijmegen city. Det blev två vändor och Björn passade på att få en förfriskning i värmen.
Försvarsutbildarnas generalsekreterare Leif Thyrén med fru deltog med Sören Johansson en tidig morgon när de militära styrkorna lämnade camp Heumensoord.
Rikshvchefen Roland Ekenberg träffade på den gamle veteranen Bo Andersson denna tidiga morgon. Bosse var lika skäggig som tidigare år.
Uttåget från campen sker nationsvis och musikkåren försöker spela någon marsch som har anknytning till resp. land.
Anders Gustavsson, den nye utbildningschefen hos Försvarsutbildarna var med till Nijmegen för att se och lära.
Här sker planering av kommande verksamhet. Björn, Anders och Leif hade angenäma upplevelser med sin musikkår.
Vissa av medlemmarna underhöll oss avslutningskvällen på olika sätt och vis.
Det blev mycket lovord både från höger och vänster till musikkåren. Den uppträde alltid med stil och puts. Militärmusikens symbolvärde högre än vad man kan föreställa sig.
Caj Gavestam tackar musikkåren för deras framträdande. Ceremonin för den nordiska kontingenten hölls i parken till Hotel-Restaurant Erica i Berg-en-Dal
I Grave, en av de byar som musikkåren kom att spela vid regnade det nästan oavbrutet. Klokt nog hade de flesta med regnkläder vilket kom att behövas.
Sam, vår holländske guide var påläst och glad över att få möjlighet att orientera oss om händelserna den 17 september i Arnhem.
Musikkåren kom tidigt till spelplatsen i Grave som låg vackert vid floden Maas. Som synes var det trångt om båtplatser här.
Målgången den sista marschdagen blev vid Charlemagne (Karl den store) Här var även startplatsen för paradmarschen in till centrum av Nijmegen. Ingen av oss deltagare kommer att glömma det oväder som drabbade oss när vi marscherade den sex kilometer långa sträckan.