I samband med förplägnadsutbildningen för kockarna till FS 15 (Afghanistan) vid Sjöstridsskolans i Karlskrona ordnades det ett studiebesök på korvetten HMS Nyköping. Jörgen Nilsson, vår utomordentligt duktige och trevlige lärare var mån att ta hand om eleverna och se till att kvällarna blev fyllda med aktiviteter. Studierna i mikrobiologi där grupperna skulle redovisa sina resultat arbetades det fullt upp med på ”ledig tid” varför detta besök blev ett avbrott från vad vi läste i våra böcker och gjorda anteckningar.

Gruppen togs emot på kajen av löjtnanten (navigatören) Lars Geirtner vilken blev vår ciceron på korvetten. Lars såg till att samtliga besökare skrev in sig på ett riktigt sätt precis när vi gick ombord på fartyget. Sedan fick vi en noggrann redovisning om vad en korvett är för slags fartyg.

HMS Nyköping (K34), den fjärde korvetten av Visbyklass, sjösattes den 18 augusti 2005. Totalt kommer det svenska försvaret att få fem smygkorvetter. Dopet förrättades av riksdagens före detta talman Björn von Sydow. Fartyget påbörjade sina provturer med jungfrutur den 28 mars 2006. Den är inte överlämnad till Försvarsmakten ännu, utan FMV håller fortfarande på med diverse installationer innan den kommer vara helt klar för flottan.

Vi fick lära oss att en korvett är ett mindre, lättmanövrerat och lätt bestyckat örlogsfartyg. Nästan alla moderna flottor använder fartyg mindre än fregatter för kustnära uppgifter, men alla flottor kallar dem inte för korvetter. Korvetter brukar ha ett deplacement på cirka 500-2 500 ton och deras längd mellan 55-100 meter. HMS Nyköpings ligger på ca: 2000 ton och längden är 72 meter. De är ofta beväpnade med medel- eller småkalibriga vapen, ytmålsrobotar och luftvärnsrobotar samt undervattensvapen. Många kan antingen ta emot eller härbärga en helikopter för ubåtsjakt. Den troligen mest avancerade korvetten idag är den svenska Visbyklassen. Det är det första operationella örlogsfartyget som till stora delar utnyttjar smygtekniken. Besättningen är normalt 43 man varav 16 stycken är värnpliktiga soldater.

Fartygets motorer är 2 st vattenjetaggregat som drivs av ett CODAG-arrangemang (kombinerat diesel- och gasturbinmaskineri). Vid hastigheter i högfart utnyttjar man 4 gasturbiner på 16 000 kW och vid lågfart 2 dieselmotorer på 2 600 kW, man kommer upp i hastigheter runt 40 knop.

Lars fortsatte att gå in på korvettens stridsförmågor, och gick igenom olika begrepp för oss. Med ytstrid menas lokalisering, klassificering och bekämpning av andra ytfartyg. För lokalisering och klassificering används signalspaningsutrustning och avancerade radarsystem. Vapensystemen inom ytstriden är främst sjömålsrobotar. Det svenska korvettsystemet är bestyckat med det vidareutvecklade sjömålsrobotsystemet Robot 15.

Med luftstrid menas framförallt förmågan till självförsvar mot lufthot i form av attackflyg, sjömålsrobotar och helikopter. För upptäckt och klassificering av ett lufthot används radar och signalspaning. För bekämpning av lufthot används vanligtvis artilleri, luftvärnsrobotar och kulsprutor. Dagens svenska korvetter är utrustade med en 57 mm allmålspjäs. För att avleda en inkommande sjömålsrobot utrustas fartygen även med avancerade motmedelssystem. Sådana system är oftast utformade så att de skickar upp ett moln av vilseledande metallremsor eller brinnande facklor. Metallremsorna vilseleder radarmålsökande robotar och facklorna förvillar IR-målsökande robotar.

Med undervattensstrid menas främst förmågan till ubåtsjakt. Ubåtsjakten bedrivs med hjälp av sensorer i form av aktiva och passiva sonarer (även kallat hydrofoner), sonarbojar och vapenverkan i form av antiubåtsgranater, torpeder och sjunkbomber. Till undervattensstriden hör även förmågan att lägga ut mineringar, något som samtliga svenska örlogsfartyg har möjlighet att göra. Korvetterna i Visbyklassen dit HMS Nyköping hör har också kvalificerade system för minröjning. Den har också förmåga till strid i tre dimensioner, ytstrid, undervattensstrid och luftstrid. Visbyklassen har dessutom tillförts förmågan att oskadliggöra minor. HMS Nyköping är utrustat med 8 x sjömålsrobot RBS 15 MkII, 1 x 57 mm allmålspjäs Mk3, 4 x 40 cm ubåtsjakttorpeder och ett s.k. motmedel.

Fartyget är byggt i kolfiberarmerat plastlaminat, ett material som gör fartyget mycket motståndskraftigt i förhållande till sin vikt. Materialet är en av hemligheterna bakom smygtekniken då det kombinerar mycket goda egenskaper för att göra fartyget omagnetiskt, svårupptäckt på radar och IR (värmestrålning) samtidigt som det, i de fall en undervattensdetonation skulle inträffa nära fartyget, tål stöteffekter mycket bra.

Vi fick också höra att svenska korvetter skall kunna lösa många olika uppgifter, att hindra kränkningar av svenskt territorium, medverka till att förhindra ett väpnat angrepp på Sverige och/eller svenska intressen. Att kunna delta i en internationell fredsbevarande eller fredsframtvingande styrka, till exempel upprätthålla ett embargo beslutat av FN. Att genomföra sjöfartskontroller, eskortering och konvojering. Att också stödja civila myndigheter såsom kustbevakning och räddningstjänst vid exempelvis sjöräddningsuppdrag.

Förra året stod HMS Gävle och HMS Sundsvall i 30 dagars beredskap med sjömän och officerare med beredskapskontrakt. 30 dagar är tiden tills förbandet skall vara på väg mot operationsområdet. Förbandet skall kunna verka i upp till sex månader. Insats sker efter regeringsbeslut och sker då sannolikt inom ramen för EU eller FN. Den 13 oktober 2006 beslutade regeringen att ställa HMS Gävle till FN: s förfogande för en fredsfrämjande insats utanför Libanon.

Efter denna genomgång blev det dags att gå runt på fartyget och bekanta sig med de olika enheterna, allt från byssan, gymmet till stridsledningscentralen. Det påtagliga för mig var bristen på att få se dagsljus, det var endast när vi var uppe i ”styrhytten” som den möjligheten fanns. När så guidningen var klar och vi avprickats vid utgången från fartyget tackade vi för ett intressant och givande besök. Det vi fått se borde fler skattebetalare komma till del inte minst för att bättre förstå vart våra skatter tar vägen.

Jag passade på att även gå runt på örlogsbasen och ta del av andra fartyg som låg inne i hamnen. HMS Carlskrona och u-båten Södermanland fångade mitt intresse. Får passa på att se dem närmare vid ett annat tillfälle, tyvärr fanns inte möjlighet under denna guidning att gå ombord på dessa.

Karlskrona den 7 mars 2008
Hasse Zettby